Ser man på! Ett Musikens Hus!

Så där ja! Nu är det äntligen klart! I alla fall nästan - diverse boning av golv och montering av lister och sånt återstår för att helt radera byggarbetsplatskänslan. Men ändå! Musikens Hus (eller Uppsala Konsert och Kongress som det så informativt och knastertorrt har döpts till) har efter sisådär 100 års diskuterande faktiskt slutligen tagit form mitt i stan. Inte på "fin-sidan" (västra sidan om ån) utan på "folk-sidan" där i stort sett inget annat med finkulturstatus har fått gräva ner sina rötter. Ja, förutom Stadsteatern förstås. Det är ju rätt många finkultur-poäng där. Men annars är det ju liksom bara på västra sidan som de fina sakerna håller till.

Tills IDAG! Den riktigta invigningen sker under helgen, men idag släpptes vi vanliga dödliga in för att beskåda underverket. Huset är jättevackert, och interiören är kalasfin. Utsikten är makalös - ett helt våningsplan har ytterväggar av glas vilket bjuder på en magnifik utsikt över hela Uppsala, åt alla väderstreck.

Den enda smolken i bägaren är att själva Konsertsalen är så liten. Känns inte mycket större än en stor biosalong. Hade ju varit riktigt häftigt om själva salen hade varit lika breathtaking som huset i övrigt.

Jag är i alla fall nöjd. Tänk att självaste Uppsala faktiskt kunde förverkliga den här mångåriga, snudd på uråldriga, drömmen. Tack alla kommunpolitiker! Tack mamma!

Bifogar ett par av de bilder maken tog under vårt besök ikväll.

Gräddstuvade kantareller och silverbestick

Tänka sig! Efter maten (grillad kyckling med goda grillade grönsaker) drack vi kaffe framför den nya TV-serien "Sjukhuset" när telefonen ringde och maken hamnade i en marknadsundersökning. Frågorna var många och samtalet drog ut på tiden. Mitt i samtalet ropade han att vi hade besök på uteplatsen och bad mig kolla det. Besök var det sannerligen!
På vårt utebord var det framdukat med porslin för fyra personer (riktiga tallrikar, silverbestick och Höganäs-muggar) samt varmt te, mjölk, bröd, brödrost (!), smör och nygjord svampstuvning!! Det enda som saknades var ström vilket Pysselpinglan och maken Anders önskade att vi bidrog med.
Mmm, det är såna galna och underbart oväntade händelser som sätter den där guldkanten på tillvaron som får vardagarna att tillsammans bilda ett sånt härligt liv.
Jag älskar våra grannar och vill inte tänka på att de om en vecka flyttar ifrån oss. *snyft*

Livets gång

Idag fyller pappa 60 år. Kära nån! 60! Det är verkligen vuxet. Jag har hittills inte fått någon ålderskris i mitt liv, men det här skapar ändå någon slags "oj, jag är nog ändå rätt gammal"-känsla. Om pappa är 60 så är det ju knappast troligt att jag och mina systrar sitter på en filt i skuffen på en Ford Granada och leker med klippdockor längre. (Emma och jag leker medan Hanna står för själva tillverkningen av klippdockorna.) Eller att vi tre badar med badmössor i lysande färger för att mamma enkelt ska kunna hålla reda på oss från solstolen. Eller att jag bankar på Emmas dörr och skriker av indignation över att jag inte får leka med henne och hennes kompisar. Eller att Hanna och jag springer omkring i baddräkter på tomten i störtregnet i vårt årliga gnugga-helt-håret-med-schampo-och-fylla-skurhinkar-med-regnvatten-för-att-sedan-skölja-håret-i.
När blev jag så gammal att min pappa kan fylla 60?

Min nya almanacka :-)

En ny almanacka. Det är inte många saker som toppar det! Hela året ser så rent och inbjudande ut på de perfekt släta sidorna. Mmmm.... Allt är möjligt!!
Ännu finns inget kaos, inga överbokade helger, inga åtaganden som känns övermäktiga eller tråkiga. Bara härliga, underbara dagar!
Ni som inte redan råkat ur för mina entusiastiska demonstrationer live kan istället gå in på www.personligalmanacka.se och kolla in hur man kan få en personligt layoutad och planerad almanacka! (Det är för övrigt Pysselpinglans make som står för idé och produktion.)
Som knark för en almanacksjunkie.

Vad är väl en bal på slottet? (eller en kampanj på IKEA...)

Efter att under flera veckor mer eller mindre ha levt i IKEA's Home Planner för att bestämma hur vi bäst gör om vårt nya kök insåg jag till min förtvivlan att vi missat en kampanj som innebar att man fick 100 i presentkort för varje 1000 man handlar för! Hur gick det till?! Jag har surfat runt och kollat efter eventuella "kökskampanjer" som de ju har ibland, men missade detta! *suck*
Kl var 20:07 (alltså sju minuter efter stängning på denna sista dag i kampanjen) som min syster kommenterade att en annan god vän också hade haft fullt sjå att bli klar med sin planering för att inte missat erbjudandet...
Det förklarar varför det var helt packat med folk på IKEA när jag var inne där en snabbis efter jobbet för att känna på luckor och handtag igen.
Aj, det här sved.

Läsåret 07/08 är inlett

Första arbetsdagen är till ända. Oj oj oj vad jag är trött!!! Jättekul att träffa alla fantastiska kollegor igen - även om jag väl i ärlighetens namn ännu hellre hade varit hemma och träffat Theo. If I was a rich girl.....
Har för övrigt nog kommit fram till hur vårt nya kök ska se ut! Det har varit kanske huuur tidskrävande som helst att komma fram till något som är både praktiskt, prisvärt och (förhoppningsvis) snyggt, men nu vågar jag tro att det kanske äntligen är bra! Vi flyttar om drygt tre veckor och då vill vi ju ha alla grejer på plats att "bara" montera upp så det börjar bli hög tid att beställa.
Nu är det dock mest av allt sovtajm! Det har jag längtat efter ända sen lunch och jag gissar att ingen kommer att tacka mig ifall jag håller mig vaken och surfar istället, så därför säger jag god natt!

Phreetha!

Jag kanske borde förklara mig.... Alltså: för ett par år sen reflekterade jag över att många Sofior stavar sitt namn med "ph" istället för "f" och att det verkar gå lika bra att uttala ändå. Kan de så kan jag! :-) Och varför stanna där? "i" blev "ee" och "d" förvandlades till det lite mjukare "th". Resultatet blev supercoola PHREETHA! Lyckat, eller hur?
Ok, det kanske inte ser klokt ut, men som bloggnamn duger det väl i alla fall?