Med blöjan som bas

Och nu sitter hon stabilt utan stöd. Här går det undan! :-)

Transporten fixad

Idag har Elsie-Li knäckt "dra sig framåt"-koden. Nu kan hon ta sig dit hon vill! Duktiga ungen min.

Theodor Brunskägg!

En av storkillens kompisar i klassen har fyllt 7 år och bjöd idag in till PIRATKALAS!


Hm, undrar om Storkillen eller mamma hade roligast... Förhoppningsvis var det jämnt skägg om det!


Inte hade jag trott att jag någonsin skulle göra min stora kille festfin genom att måla hans naglar. :-)





It's party time!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Aftonbön

Storkillen och Lilleman sover i våningssäng och går alltid och lägger sig samtidigt, åldersskillnaden till trots. Lilleman somnar som regel ganska snart medan Storkillen oftast läser en bok och lyssnar på lite musik innan han somnar.

I nattningen ingår att vi ber aftonbön. Först ber vi "Gud som haver" (i toner) och sedan får någon leda övriga i bön. Det blir ju lätt ett mönster hur ett barns kvällsbön formuleras (jag kan som exempel fortfarande min barndoms "fria bön" i det närmaste utantill!) och något som alltid återkommer är att Storkillen inleder med "Tack Jesus" (varpå vi andra repeterar "Tack Jesus"), och fortsätter med "tack för idag", vilket vi alltså också säger. Ja, sen fortsätter kvällssamtalet med Jesus...

Sen ett tag tillbaka har dock Lilleman allt oftare dragit igång bönen med sin egen tolkning av ovanstående fraser. Det låter ungefär "Dack Sesus", följt av "Dack da". Mer än så blir det dock aldrig. Han tycker nämligen att det är fullt tillräckligt att tacka Jesus för idag och vill därefter ha välling.
Ikväll var dock annorlunda!

Direkt efter att Gud som haver hade klingat ut, högg Lilleman i med sina vanliga två fraser. Men sen fortsatte han! "Dack Jeji" (tack för Levi), "dack Eo" (tack för Theo), "dack pappa, dack mamma, dack Elsesi". Hans förtjusning över att vi andra förstod och följde med var total, så han drog hela familjen ett par, tre varv innan han tyckte att vi alla vara klara och drog till med ett "Aaaaaaaaaaaamen!".

Vilken underbar kvällsbön. Tack Jesus för vår familj!

Breaking news!!!

Lillstrumpan fick ligga på köksgolvet en stund medan jag gjorde frukost. Hon låg på rygg, men TJOPP så svängde hon över på rygg! Att vända sig från andra hållet, från mage till rygg, är ju en gammal erövring, men detta var nytt (i alla fall för mamman, lillan hade nog övat i smyg)! Lilltösen såg i alla fall lika paff ut som jag!

Hon vände dock snart tillbaka till rygg, funderade över sin livssituation och tog beslutet att mage var grejen.

Väl på mage ålade hon iväg på en liten utflykt som strandade i ett smaskigt stolsben.

Å ljuvliga morgon!

Kolla in vem som hade gömt sig under snön

Självaste greve Megaläkerol! Hur otippat var det inte att han skulle kika fram ur isslask och grus?
Coooolt!!





- Posted using BlogPress from my iPhone

Man borde inte sova när natten faller på

Även om visans budskap - att man inte bör sova bort den vackra natten då allt är tyst och stilla och när stjärnorna blänker på en mörkblå himmel - är vacker, så hade jag inte planerat för att följa dess råd just i natt.

Efter en vecka med extrem, obeveklig, ständigt närvarande trötthet är varje timme av sömn värd sin längd i diamanter - men då har minsann John Blund tagit bondpermis!

Kvar ligger jag och lyssnar på familjens andetag. Det är rogivande och det ger mig rus av lyckokänslor av hur välsignad jag är; en man vid min sida och tre ljuvliga barn att vårda och fostra. Tyvärr är det dock inte sövande... Timmarna går och vakenheten består.

Jag får väl trösta mig med det motto som jag myntade vid den tid i livet då jag alltid hade för många järn i elden och aldrig någonsin sov en ordentlig natt: Det är ingen som tackar en för att man sover bort sitt liv!

03 00 och 00 - PIP!

- Posted using BlogPress from my iPhone