tisdag 19 februari 2008

Det började som en skakning på nedre däck...

Hela upplevelsen startade i torsdags morse med att luftrören kändes typiskt bakterieangripna. Efter kören på kvällen fick jag frossa med blåa läppar och sen var det poängsiffror som 38,8 och 39,6 som gällde tills igår. Usch för influensan!
Det värsta av alltihop är dock att jag har smitta Theo som nu har 39,3 och tittar på oss med dimmig blick och feberröda kinder. Så fort Ipren har fått ner hans feber är han naturligtvis uppe och leker, men det blir ju inte riktigt lika intensivt som vi är vana vid.
Just nu ligger han dock och tittar på Teletubbies som har fått en liten renässans i hans liv.

Sjuk på Sportlovet. Så enormt supertrist!! Det här skulle ju vara Theos och min SUPERVECKA med massa mysigt och roligt innehåll. Tack o lov är Påsklovet bara fyra veckor bort, så då ska den stora Revanschen ske.

Ett stort HURRA, i alla fall, till min helt fantastiske make som utan att klaga tar han om hela familjen och hemmet. Han har dessutom inte låtit sig smittas av influensan vilket i sig är en nästan omöjlig bedrift. Love him! Vad skulle jag göra utan honom?