Små, små ord av kärlek

"Pa-pa! Pa-pa!"
Och som omväxling "Ma-ma! Ma-ma!"
Pausen mellan stavelserna är viktig, det går absolut inte att lättvindigt sätta ihop två stavelser. För några dagar landade även storebrors namn i lillebrors ordbank och går nu under beteckningen "E-o".

Andra saker att säga kan vara "app" (napp) ä-ta (behöver väl ingen uttolkning), at-ten (vatten), e-jå (hej då), förutom tit-ta, am-pa och övriga klassiker.

Gulligast var dock härom morgonen när lille L kröp omkring på och runt oss i sängen. Han klarvaken, vi förnekandes att vi också vaknat... Plötsligt satte han sitt finger över mina läppar och sa "putt", varpå han böjde sig ner och gav mig två blöta pussar, med vidöppen mun och tungan hängande nedför hakan. Kanske inte så trevligt, kan tyckas, men mammas hjärta smälte...

Av alla tillgängliga ord har min 1-åring valt ut "puss" som särskilt viktigt!

Jag måste hej, jag måste hej, jag måste hejda mig!

Åh, ibland är det SÅ SVÅRT att behöva avstå från det man mest av allt längtar efter och som plötsligt finns inom räckhåll. För vem vill inte ha ett sovrum som inspirerats av en blandning av sockervadd, Svansjön och...rent vansinne?

Just detta finns just nu till salu på Blocket och jag sitter med mobilen i handen, redo att ta ett enkelt sms-lån för att kunna finansiera drömmen. Tänk vad ljuvligt, romantiskt och alldeles, alldeles UNDERBART att få både inleda och avsluta varje dag i denna inredningsdröm!

Om de varma, smakfullt designade tapeterna dessutom kan ingå i köpet är ju lyckan gjord...

Men nej. Man kan inte få allt man drömmer om, och detta måste nog tyvärr bli precis en sådan dröm som aldrig kommer att bli sann. Så synd.

Aftonbön, del 2

Som sagt ingår det i vår kvällsrutin att sjunga Gud som haver, och därefter be varsin egen "fri" bön. För att hjälpa T att hitta en struktur för bönen, brukar vi börja med att tacka Gud för några saker, därefter be om förlåtelse ifall samvetet känns tungt, och slutligen be om hjälp för egen eller annans räkning. Vad de olika delarna fylls med är väldigt varierande, men oftast hjärtliga och ärliga.

T kan dock tycka att det är svårt att sätta rätt "rubrik" på det han vill prata med Gud om. Ikväll, tex, inleddes bönen med att han tackade "för en jättejättejättejättehärlig dag", varpå han fortsatte:
"Förlåt Gud för min lillebror L. Han bara suger på saker, och häller ut saker, och rör till alla saker. Gud, välsigna honom så att han slutar med det."

Och mamma bevarade och begrundade allt detta i sitt hjärta...

Aftonbön

Ikväll orkade inte T be en egen aftonbön, utan kände att det fick räcka med att sjunga Gud som haver, samt att jag bad en egen bön (annars ber vi varsin bön högt). En sak var dock allt för viktig för att inte tillägga, så när jag var klar med min bön sa han att han ville be "bara en sak till Gud". Sagt och gjort, fingrar knäpptes och ögon slöts:
"Gud, tack att F* sjunger så vackert och att jag har lärt med att sjunga som henne. I Jesu namn, amen."


*F är Rödluvans äldsta dotter, och T tog stort intryck av att höra henne sjunga i kyrkan härom sistens.

Ett nytt år

Sådär, då var ett nytt år igångkickat, och därtill även ett nytt sätt att fira nyår avbockat från listan. De allra flesta nyårsaftnar i mitt liv har firats på LO's Nyårskonferens (närmare bestämt sisådär 20 st), men redan förra året kände vi att en sen kväll & natt i kyrkan med småbarn drar mer energi ur en än vad det ger tillbaka.

Så, när våra kära vänner Lundbergs inbjöd till "den lyxigaste supén" tackade vi med glädje ja! Lyxigt värre var det också. Förrättssoppa (min personliga favorit, dessutom), en övermåttan underbart fantastisk huvudrätt bestående av oxfilé, potatisgratäng, svampsås & sallad, samt avslutningsvis en glassefterrätt bjöds vi på. Därtill även ostbricka och, efter att vi firat av några raketer, lite glögg som avrundning på festligheterna.

Som lök på laxen fick vi också umgås med härliga familjen Hugosson, vilket inkluderade en alldeles färsk liten minimänniska! Ojsingen, det är helt obegripligt hur små nyföddingar är!! Och den här lille krabaten är inte ens en vecka gammal. Njutning.

Förutom denna sena vickning, har även lillebrors 25-årsdag hunnits med. Efter att i 24 år (med några undantag) ha firats hans födelsedag med en brakmiddag på tidig eftermiddag, visade det sig att lillebror i år redan under förmiddagen skulle följa med flickvännen till hennes hemtrakter, så uppvaktandet förlades till hans sängkant kl 07 i morse. Eller, det var meningen att alla skulle sammanstråla kl 07, men då alla tillresande syskon med familjer försov sig blev det viss fördröjning. Mys hos föräldrarna blev det dock och klockan var lunch innan vi drog hemåt för att ladda om batterierna inför ovan beskrivna afton.

Nu är vi hemkomna och mina ögonlock för en ojämn kamp mot mig. De vill vara slutna, och jag vill se vad jag skriver. Det orättvisa är att de är fyra (två övre, två undre), medan stackars jag bara är en.
De vinner.
Jag förlorar.
God natt.
Och gott nytt åt.
Snark.