Jag är mäkta imponerad av Lilleman! När han i förmiddags insisterade på att trampa traktor var jag 100% övertygad om att han skulle orka några 100 meter max. Så fel jag hade! Han trampade...
...och trampade...
...och trampade! En dryg kilometer senare gladde han sig åt en medtrafikant (om en stillastående).
Väl framme vid målet visade det sig att jag & den vi skulle hälsa på hade missförstått varandra, så då vände vi ekipaget hem igen.
Hemma. Sisådär knappt 3 km på traktorn, backe upp och backe ner, på asfalt och grus. Vilken kille!!
Därefter bar det av till att hälsa på på mormors jobb. Det gick jättebra först, men urartade kanske ett litet uns efter ett tag.
På hemväg från mormors jobb.
En lekstund i lekparken blev den perfekta avrundningen på denna dag. Barnen var trötta och jag närmade mig ett tillstånd av koma.
Lilltösen somnade nästan i gungan...
En hel dag, bara för att vara med mina barn. Det är nog veckans absolut bästa dag!
- Posted using BlogPress from my iPhone
