Inser att jag ju måste klämma ur mig ett blogginlägg ikväll. För det här är ju kvällen före dagen med stort B! Ja, Bröllopsdagen, alltså. Hela Sverige är ju som bekant totalt ockuperat av Victoria & Daniel med all vad det innebär av nyhetsflöden med svarta rubriker i stil med "Victorias blixtmöte med tärnan" (Aftonbladet, två dagar innan hovet meddelade att det inte finns några tärnor, utan att det istället blir 10 brudnäbbar) och andra minst lika rafflande avslöjanden.
Många hytter ju med näven och menar att det här bröllopet inte på något sätt är mer intressant än andra bröllop. Så fel de har! Hur skulle något annat bröllop (möjligtvis ens eget borträknat) kunna mäta sig med detta? Jag applåderar och surfar mig matt efter fler bilder, bilder, bilder av alla klänningar, dekorationer och vanligt folk från Ockelbo.
Den självklara kröningen av alla festligheter hade ju varit att vara en av gästerna i kyrkan och på Slottet. Tyvärr har mitt namn inte uppnått sådan strålglans att hovet har låtit sig bländas, så därför har jag, tillsammans med mina kära syskon, tagit saker i egna händer.
Någon gång i början av året föddes en tanke att boka en underbart vacker lokal på min arbetsplats för just denna dag. Salongen, inredd i turkisk stil någon gång i början av förra seklet, rymmer ca 60 personer och pryds på ena kortväggen av två porträtt - vardera föreställande antingen kungen eller drottningen uppskattningsvis ungefär vid tiden för deras bröllop! Kan det bli bättre för en alternativ bröllopsfest? Svt kommer kanske inte att direktsända en endaste minut av vår fest, men något säger mig att vi kommer att få möjlighet till mer närkontakt med brudens föräldrar än vad de flesta på hovets gästlista får chansen till.
(Ja, konsten för den här typen av tilldragelser är helt enkelt att göra så stort nummer som möjligt av varje detalj längst vägen...)
Själva upplägget av dagen blir ungefär så här:
När morgon övergår till förmiddag beger sig hela sällskapet på totalt 25 personer till Hufvudstaden. Väl framme gör vi lokalen festfin, naturligtvis färgkoordinerat med den fest som kommer att pågå parallellt med vår, lagar i ordning en äkta svensk sommarbuffé och fixar med den teknik som behövs för att vi inte ska missa något av sändningen.
Två timmar innan vigseln sätter vi oss till bords, iklädda vackra kläder och i möjligaste mån även tiaror, och njuter av maten. Efter att alla är mätta och belåtna låter vi barnen leka av sig medan vi ansvarstagande vuxna diskar undan, för att vi alla sedan ska återsamlas lagom till vigseln.
Mmmmm. Vigseln. Längtar efter vigseln...
När utgångsmarschen klingat ut rusar vi ett par kvarter bort och hoppas på en glimt av kortegen och brudparet. Utopiskt, får väl erkännas, men vi ska göra vårt bästa! Efter att de passerat springer den som vill vidare till Strömbron/Strömkajen för att vinka till brudparet när de kommer ut på Slottets balkong.
Ja, sen bär det av tillbaka till lokalen där bröllopstårtor, frukt och godis avnjuts medan vi fortsätter att följa sändningen från bröllopsmiddag och -fest via svt.
För den som undrar:
Ja, vi är fullt medvetna om att vi går sisådär några mil för långt i vårt firande av Kronprinsessans bröllop, men som redan har konstaterats så mången gång tidigare:
Man har ju faktiskt inte roligare än man gör sig.
God natt!
