
Efter att ha varit iväg ett par timmar på sen eftermiddag i början av veckan, satte jag mig ner med storkillen i soffan. Plötsligt slängde han sig runt min hals och sa, med stort eftertryck, "Jag ÄLSKAR att du är hemma, mamma!!!"
Mitt mammahjärta svällde till den blygsamma storleken av en zeppelinare och jag njöt av att både ha varit efterlängtad och att nu ha kvalitetstid med min äldste favorit.
Mycket vill ju dock som bekant ändå ha mer, så jag fiskade efter en mer målande beskrivning av hans känslor, och fick höra "Jag ÄLSKAR när du är hemma, för då är din dator hemma! Pappas bara hackar när jag spelar på den."
Behöver jag tillägga att den där zeppelinaren susade iväg med värdigheten hos en alltför uppblåst ballong...
- Posted using BlogPress from my iPhone