Och dag läggs till natt

I tisdags natt, när prinsessans huvud var så svullet att det bokstavligen såg ut som att ett extra huvud trängde ut ur hennes huvud, trodde jag ändå att vi skulle åka hem nästa morgon. Men, onsdagen passerade och klartecknet uteblev. Röntgen som skulle ha gjorts under mitt förra inlägg fick skjutas fram pga att vår lilla vildbatting ställde sig totalt oförstående till idén att hon skulle ligga blickstilla på rygg i fem minuter. Inte ens efter att hon fått lugnande slutade hon vinka till sköterskorna...

Så kom torsdagen och jag var säkrare än någonsin på att det vankades hemgång. Men icke. Röntgen måste först av allt bevisa att blödningen slutat (tack o lov för noggrann sjukvård!!!) och därtill ska andra kontroller göras.
Vi har fått sällskap på rummet av en söt liten 3,5-åring med sju njurstenar (!), så nu är det inte riktigt lika enkelt att ta dagen som den kommer.

Den lille storebrodern har hälsat på ända sen 11-snåret och den stora storebrodern anslöt vid 1330, så lillstrumpan får i alla fall lov & rörelse kring sig!

I skrivandes stund genomförs ett nytt försök att röntga. Pappa är på plats med lilltösen medan brorsorna & jag utforskar lekterapins lekplats!

Jag tror ju att vi åker hem i morgon, men jag slutar härmed att ta det för givet.

Slutligen, några bilder från dagen!


Lillstrumpan har eget badkar på rummet, minsann! Efter avslutat bad hade även golvet fått bada....


Lillkillen & pappa joinade för lunch. Urmysigt värre!


Själva huvudpersonen för allt drama är i stort sett som vanligt, men vi som känner henne ser ändå att det är något med proportionerna över huvudet och kring ögonen som inte riktigt är sig likt ännu. När bulan helt har lagt sig lär ju ordningen bli återställd i alla fall. Vår fantastiska flicka!!
- Posted using BlogPress from my iPhone