En kärleksförklaring

Lilleman har plötsligt fastnat för Teletubbies, sisådär ett 1,5 år senare i livet än vad storebror var när han gick igenom samma fas. Jag trodde aldrig att jag skulle känns så, men det är riktigt mysigt att återigen ha jättebäbisarna Tinky Winky, Dipsy, Laa-Laa & Po som sällskap här hemma!

När filmen gick igång senast passerade Storkillen TVn och konstaterade att solen är lika söt som Lilltösen. Han gav lillasyster en kram och sa ömt (ok, "ömt" är ett jättekonstigt ord, men jag hittar ingen bra motsvarighet!) att lillasyster är SÅ söt och att hennes hår strålar omkring henne. Hur gulligt är inte det? Var bara tvungen att skriva ner för att minnas...


- Posted using BlogPress from my iPhone

Det blir jul hos oss också!

Klockan är kvart i fem och det känns som att jag befinner mig på en båt i rejäl sjögång. Men det var det värt! Det kommer att vara mysigt för barnen att kliva upp. (Tack o lov så struntar de ju både i dammtussar och avsaknaden av hembakt...) God Jul!

En klagovisa

Ska man skratta eller gråta? December brukar ju alltid vara intensiv till bristningsgränsen, men för min del blev nog denna upplaga den som tärde mest på alla resurser. Rolig, men mer än vad jag klarade av.
Så, dan före dan före doppardan avslutas med att hemmet är ett ostädad kaos, julklapparna till största delen är oinköpta, frys och kyl är tomma på både köpt och egentillverkat, granen är oklädd och jag går till sängs med migrän.
Det är lätt att säga att det inte gör något och att det blir jul ändå, men för mig gör det något. Det gör faktiskt massvis. Önskar så att det var annorlunda.

Aftonbön

"Jesus, jag ber att vi ska ha det bra och att vi aldrig, verkligen inte, ska skiljas. För vi är en. Det var du som tänkte att vi skulle leva. Annars hade vi inte fått så här fina syskon. Eller kusiner."

Ett utdrag ur Storkillens aftonbön ikväll. Såna stora tankar och sammanhang som ligger bakom en sån bön. Å vad jag önskar att jag kunde skydd barnen från all smärta som finns i livet. Men det går inte. Jag kan bara finnas där, försöka förklara och lova att vår kärlek aldrig sinar och att Gud aldrig lämnar.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Storkillens TV-debut

På Luciamorgonen lussade mina gymnasieelever för hela skolan & alla andra som rör sig i samma lokaler, vilket de gjorde med den äran. Är så stolt över mina duktiga elever och hoppas att jag får undervisa dem i körsång under hela deras gymnasietid! Resultatet efter en termin är fröken mer än nöjd med. Jaja, hur som helst. Det hände sig vid den tiden att TV4 Uppland besökte vårt luciatåg och valde ut ett par klipp för dagens sändningar. Och även om mina elever var fantastiska, så går jag upp i atomer av stolthet över pepparkakorna. Mittenkakan är min egen, den till vänster är fina kusinen. Håll till godo! :-)

Man vet att man har somnar mitt i leken när...

...man vaknar av att blir spottad på. Stillsamt och kärleksfullt - i näsan.


- Posted using BlogPress from my iPhone

En av alla dessa lekar...

Filmen får stå för berättandet. Jag älskar fantasin som flödar när lekar leks!


- Posted using BlogPress from my iPhone

En vanlig måndag

Jag älskar måndagar! Det är nog den dag i veckan som jag är absolut tröttast och därför är det så skönt att just denna dag är helt ledig. Det vore ju förvisso idealiskt om den lediga dagen sammanföll med en dos energi, men njet, så är det faktiskt aldrig.

Större delen av dagen var vi bara hemma, småttingarna & jag. Jag försökte få saker gjorda och de jobbade hårt på att få samma saker ogjorda. Resultatet blev att både lekrum, vardagsrum & hall såg rätt på pricken likadana ut kl 16 som de gjorde kl 9... Varför försöker man ens?

En stund pallrade jag mig i alla fall ut. Storkillen lekte hos sin nya kompis och småttingarna och jag gick och hämtade. Lilltösen hade stora problem att manövrera sin lilla kropp i alla stora ytterplagg, så det blev vagnen för henne. Lillkillen tog naturligtvis traktorn och storkillen cyklade som vanligt.

Även om det vore roligt ifall varje dag skimrade, så är jag tacksam för nyanserna i dagarna. De gråare dagarna får de soliga att bli så mycket dyrbarare!
Vad springformar också kan användas till (ju).

Mina fina killar.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Idag firar vi Hanna & Christian!

Den ena har fyllt, den andre ska fylla, så idag slår de ihop sina dagar och bjuder in till fest! Det ska bli så roligt!!
Om drygt två timmar börjar festen, så här har nu Operation Sanering påbörjats. (Vilket var nödvändigt, inte minst för Lilltösen som nyss smorde in luggen med fisk och potatis.)

- Posted using BlogPress from my iPhone

När jag ändå är igång..

...så tar jag ett inlägg till och förklarar varför bloggtempot kommit av sig. Jag har nämligen ledsnat på att appen jag använder (BlogPress) förstör bildkvaliten när jag laddar upp bilder!

Hittills har jag därför först bloggat och laddat upp bilder via min iPhoneapp, för att vid ett senare tillfälle (ofta nattetid när jag kan sitta ostörd vid skärmen) tanka in samma bilder i datorn och byta ut dem för att få dem i full kvalité.

Jag kan tänka mig att det finns en inställning som förmår appen att sluta förstöra mina bilder, men jag hittar inte hur! Tills vidare blir bloggandet väldigt lidande...

Å, så frustrerande det är när teknikgrejer inte funkar!!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Elva, tolv, slut!

Så kan det låta när Lilleman räknar tre fåglar i Småttingarnas Bildordbok. :)



Ja, han ville inte att mamma skulle ta kort...

- Posted using BlogPress from my iPhone

På jobbet...

...har min kollega Britt & jag jobbat hårt med att mejsla fram ett kontor från det rum vi fått ärva av generationerna som jobbat här innan oss. Tusentals och åter tusentals papper har slängts, väggar har målats, möbler har bytts ut (tack o lov för ett hus med många övergivna möbler i vråna!), golvet bonats och fönstret tvättats (tack Britt!). Ännu är vi inte i mål, men idag är vi lyckliga över att rummet äntligen börjar kännas mysigt och rogivande - precis som vi vill ha det!

Nu saknas bara gardin, dekorationer på väggarna och upphängningskrokelikrokar för gitarrerna. O så mysigt vi ska ha i jul!

Söndag, sköna söndag

En härlig dag, från (tidig) morgon till lite för sen kväll.

Vi började som vanligt söndagen med att gå upp tidigare än någon annan dag i veckan. Ifall hela familjen skall infinna sig rena, mätta och glada i huvudstaden kl 9, så gäller det att ställa klockan på tiiiiidigt. Sen är det övning & förberedelse innan klockan slår 11 och det är dags att fira gudstjänst. Det är så underbart, så rikt, så vackert att få möta Gud själv tillsammans med sin församling. Vi är en blandad skara "hemma hos oss" - många barn och många vita huvuden, och allt som hör till däremellan. :)

Efter gudstjänsten bar det av hemåt (jag övningskörde och kände mig faktiskt helt ok med att köra på Sveavägen!), via affären för att fylla på matförråden.

Min duktige bäste vän lagade favoritmat medan jag målade ett andra varv på vårt barnvagnsförråd, och till middagen fick vi finbesök av grannen. :)

Ja, sen gick kvällen sin gilla gång tills maken & jag somnade ifrån filmen vi tänkt titta på och pallrade oss i säng.



Ja, jag ser att detta inlägg är läskigt likt ett "hemma hos oss är vi sådär härligt perfekta och har det alldeles fantastiskt harmoniskt hela tiden"-inlägg. Så är det inte. Hemma hos oss har vi skitiga golv, vi bråkar ibland och vi missar som regel alltid alla tider på BVC.

I övrigt är vi dock sådär härligt perfekta och har det alldeles fantastiskt harmoniskt hela tiden!
- Posted using BlogPress from my iPhone

Lite krita, lite böcker, mycket vänskap

Fredagseftermiddagarna tillhör mig och barnen. Denna fredag var ju helt underbar med vackert väder och utan måsten.
Efter att storkillen slutat skolan tog jag mig för att ta barnen till stan - något som annars aldrig händer. Tre barn på en vuxen är liksom inget vinnande stankoncept.
Min tanke var att försöka locka med Paula med barn, men jag la ner den tanken när jag insåg att de ju var bissi bissi med Bokmässan i Götelaborg.

Jaja, stan blev det. Småttingarna somnade skönt i vagnen medan jag bockade av några grejer från borde göra-listan, men vaknade lagom till att vi styrde kosan mot Storkillens drömställe i stan - Stadsbiblioteket. Det var sisådär ett år sen sist, så han dansade av lycka!

Vid Stora torget blev det dock tvärstopp. Uppsala Universitet hade ställt ett enormt partytält tvärs över torget och fixat en dinosurie som dragplåster! Vilken lycka - inte minst för Lilleman som sjungit "di-to-to" (Dinosaurietåg) hela sommaren.
Lyckan nådde sin kulmen när - TADAA - Paula med barn kom gåendes! Tydligen är bara Anders i Götet, medan fru och barn dväljes på hemmaplan. Värsta presenten!

Barnen lekte från Stora torget ända in på Stadsbiblioteket och fortsatte med det tills det blev dags att gå hem.



Tomhänta var vi dock inte efter vår tur till stan. Jag återvände hem med både läppglans och justerade bågar. Storkillen återvände med bibliotekskort och tio lånade böcker - varav åtta i LasseMaja-serien. Vilken härlig fredag!

Det tar sig :)

"Pappa sösa lassen sären."

Lillkillen har, precis som storebror gjorde, tagit ordentligt med tid på sig innan han började forma ord och sätta ihop dem till meningar. Som jag skrev härom sistens hände dock något under vår vecka i husvagn i början av augusti och vi njuter nu av att ta del av hans språkliga erövringar.

Nyss öppnade han frysen i förhoppning om att hitta Piggelin. Någon glass stod dock inte att finna, varpå han tröstade sig med ovanstående ord.
Pappa köpa glass på affären.

Å, jag vill aldrig glömma hur det var att se barnen växa upp! Att få vara mamma är det bästa som har hänt mig.

- Posted using BlogPress from my iPhone

OUIIIII!!!!

Idag är det bra fem månader kvar! Om fem månader firar jag NAMNSDAG!
JAAAAAAAA!!!!!!!!!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Vem tar hand om hösten?

Idag är en lycklig dag. Enda sen jag vaknade har jag bara känt mig, ja, lycklig. Inte för att jag annars brukar vakna och känna mig olycklig, men av någon anledning kändes detta som en ovanligt härlig dag att få träffa.

Vår lilla tomt var, och är delvis fortfarande, i stort behov av höststädning, så hela familjen gick ut. Hela familjen gjorde dock inte nytta. Lilltösen moffade som vanligt i sig jord och blev arg som ett bi när hon, efter sanering, inte fick fortsätta sitt festande. Lillkillen grävde lite här och där och kände sig sedan klar.

Samuel och storkillen uträttade dock stordåd.
Ljuvliga höst! Ljuvliga dag! Ljuvliga, ljuvliga familj!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Läxläsning

Storkillen ska högläsa 10 min, fyra gånger i veckan. Själva läxboken tog dock under minuten, inklusive livliga betoningar. :) För att dryga ut tiden är det nu högläsning ur Pelle Svanslös för mamma & småsyskon. Mysigt!





- Posted using BlogPress from my iPhone

Shopping!

Wow, har sällan känt att shoppingvagnen är så till bredden fylld av sånt jag vill ha som idag!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Ibland undrar jag...

...om taxichaufförer över lag håller sig inom 2-minutersgränsen för tomgångskörning medan de väntar på hugade kunder...


- Posted using BlogPress from my iPhone

The rapid version

Tisdag 6 september:
Morgon
Inskolning hos dagmamma
Övningskörning
Tåg till Sthlm
Personalmöte
Div andra möten
Kvällsmöte
Tåg till Uppsala
Hemma (21:30)
Måla
Sängen (ca 02:00)

Onsdag 7 september:
Ta emot mattläggare 07:30
Inskolning hos dagmamma
Övningsköra
Tåg till Sthlm
Planka sång (asså skriva noter)
Möta upp med familjen
Öva med musiker & lovsångsledare
Övningsköra från Sthlm
Skynda in på ICA Maxi vid Arlanda och köpa ngt att ge till lillan som fyller 1 år!
Hemma (ca 22:20)
Natta barn
Somna i soffan...
Väckas av gråtande barn x 2 (04:35) - Sjunga, mysa, försöka söva
05:45 The giving up
Nu: städa

Hej torsdag! Hoppas att du är piggare än jag!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Medan jag sov

Att jag var snudd på i koma när vi var i lekparken var ingen överdrift. Eller, jo, det är väl klart att det var på ETT sätt men I tell you att jag var osmakligt trött!

Väl hemma tog maken över barnen (bada, kvällsmata, natta) medan jag sooov! En ypperlig arbetsfördelning. :)

Nyss kom jag in i ett dammsuget vardagsrum till tända ljus och nylagad mat. O, ljuvliga afton! Är det helt säkert att det är en vanlig måndag?

- Posted using BlogPress from my iPhone

Uppkörning nästa ( för traktorkort i alla fall).

Jag är mäkta imponerad av Lilleman! När han i förmiddags insisterade på att trampa traktor var jag 100% övertygad om att han skulle orka några 100 meter max. Så fel jag hade! Han trampade...


...och trampade...


...och trampade! En dryg kilometer senare gladde han sig åt en medtrafikant (om en stillastående).

Väl framme vid målet visade det sig att jag & den vi skulle hälsa på hade missförstått varandra, så då vände vi ekipaget hem igen.


Hemma. Sisådär knappt 3 km på traktorn, backe upp och backe ner, på asfalt och grus. Vilken kille!!


Därefter bar det av till att hälsa på på mormors jobb. Det gick jättebra först, men urartade kanske ett litet uns efter ett tag.


På hemväg från mormors jobb.


En lekstund i lekparken blev den perfekta avrundningen på denna dag. Barnen var trötta och jag närmade mig ett tillstånd av koma.


Lilltösen somnade nästan i gungan...

En hel dag, bara för att vara med mina barn. Det är nog veckans absolut bästa dag!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Vem är det som bestämmer här egentligen?

Jag sa "vagnen". Han sa "traktorn".
Här är vi nu.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Det var nytt

När det kommer till att dela med sig så har Lilleman kanske inte riktigt klivit in i "hjälpsam storebror"-rollen med samma framgång som hans storebror. Men ibland smäller det till! Bildbeviset säger ALLT!


För övrigt undrar jag vem som installerar radar på småttingar? Hur fridfullt och självständigt de än leker hinner jag idag ALDRIG smygstänga dörren in i badrummet och hinna kliva in i duschen innan de brister ut i tvåstämmig, avantgardistisk protestsång!

Mitt skitiga hår då?!

- Posted using BlogPress from my iPhone

En söndagseftermiddag hos Lundbergs

Hälsa på sina vänner är ju kanske något av det bästa man kan använda en söndagseftermiddag till. Så otroligt mysigt!De första skymtarna av deras nya trädgård. Precis så fint som jag hade trott! Det är nämligen så att allt Paula & Anders skapar blir fint!


Kanske sommarens godaste söndagsmiddag. (Att vi typ svalt efter mötet spelade kanske in liiiite till att denna mat överträffade allt. Men grymt gott var det!

Mitt i middagen visade det sig att bröderna Björk hade fullt upp med annat än att äta. Lilleman hade lagt beslag på min telefon och fotade storebror som poserade för fullt. Allt medan vi vuxna pratade och inte märkte någontig. (Dessa bilder är bara ett urval...)


Efter mat & glassfrossa blev det lekparksdags. Barnen var förvisso redan övertrötta, men gemenskapssugna vuxna hoppades ändå på en stunds harmoni till. Det funkade finfint!









Bra där, Lilltösen! Varför ska han ha mössa när du är utan?


Vår Storkille är kanske världens hjälpsammaste.


Anders med Folke på axlarna. Eller var det tvärtom? Anders - Folke. Eller Folke - Anders?
Det är inte alla ungar förunnat att ha en superhjälte som morse. (Kolla Ralfs lycka i bakgrunden!!)

Tack fina ni för en perfekt söndagseftermiddag!
- Posted using BlogPress from my iPhone

O kära nån!

Jag övningskör! Med hjärtklappning och stor respekt för detta motorvidunder glider jag fram på Uppsalas gator. Tänk om detta faktiskt slutar med ett körkort. Jag. Körkort. Jag är inte helt övertygad, men nog får drömmen näring. Oooooo.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Juiceäpple

Lilleman har slutligen bestämt sig för att det är dags att börja prata. Han har ju, precis som sin bror och sin mor, valt att dröja lite med just den grejen.

Det började lossna i början av sommaren, men när vi drog iväg med husvagnen i början av augusti exploderade det. Hur roligt som helst! Han har fullt upp med att formulera meningar och uttala konsonanter och det ploppar ständigt ut nya, för oss fullt begripliga, meningar.

Och varför bloggar jag om de just nu? Vet inte. Blev bara så mjuk i hjärtat när han nyss kom med ännu en clementin (han hade just ätit en) och sa "meja juiceäpple". När vi svarade "Juiceäpple?" pekade han på apelsinjuicen på bordet och sa "juice". Så, jo, visst var juiceäpple ett välmotiverat namn på denna supergoda frukt. Gullunge!




Btw så var den stora vinsten under husvagnssemestern att han slutligen övergick från att vara vår egen lilla ryss och svara "da" till att bli helsvensk och svara "ja". Det drog liksom ur pluggen för honom och alla möjliga andra ord började komma. Mysigt!

Och ja, det är Melodikrysset som skymtar i bild. Såna är vi!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Bauff Wouiter!!!

Lilleman är obeskrivligt avundsjuk på att storebror går i skolan. "Jejji åckå kola!" är klagovisan som fyller vårt hem, framfört på hög volym och ackompanjerat av tårar och snor.
Tyvärr kan man ju inte börja skolan vi 2,5 års ålder så det är bara för oss alla att rida ur hans förtvivlan. Liten tröst kan det ju dock vara att få låna storebrors supercoola Buzz Lightyeardräkt.
När katten är borta, liksom.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Vad lite sand och ett bildäck förgyller!

Nyss promenerade vi förbi en liten, för oss oprövad, lekpark. Jag hade siktet inställt på att komma hem men Lilleman var helt säker på att vi skulle leka. Ja, så här är vi.

Lilltösen skrattar högljutt av lycka över att gunga och Lilleman har fullt upp med allt som han ansvarar för i sandlådan.

Inget världsunikt alls, bara en helt vanlig lekstund - precis som alla andras. Men just den här är våran guldstund.





- Posted using BlogPress from my iPhone

Nya bågar

För ett tag sen gick mina glasögon sönder. Ena skalmen bestämde sig helt oannonserat för att gå i pension, och kvar stod jag, den andra skalmen och resten av glasögonen och såg snopna ut.

Att skaffa nya glasögon är ju billigare att säga än att göra, så först stod mitt hopp till att min optiker skulle kunna laga dem, men det gick inte. Eller, jo, en ny skalm kunde beställas för 610 kronor, men det kändes liksom inte riktigt värt det - inte minst eftersom jag har en rätt präktig repa över ena glaset.

Så träffade jag Jessica i kyrkan som hade köpt jättenajsa bågar & glas för totalt 990 kr. Det är säkert ingen höjdarkvalité alls, men ärligt talat. 990 kronor. Jag kan köpa fem par för samma pengar som jag annars köper bågar för hos min vanliga, supertrevliga, optiker (som jag troget har gått till i 20 år!).

Jaja, strax innan stängning idag smet maken & jag in "på Jessicas ställe" och kollade på bågar. Jag hade tänkt mig ett par pilotisar-aktiga i guld (superstandard, jag VET - men det är det snyggaste jag vet just nu), men så råkade jag få på mig modellen jag ville ha fast i en annan färg. Så blev jag tveksam... Ska jag ha guld, eller ska jag ha mörka?

Den som har en åsikt får gärna skriva den! På onsdag ska jag bestämma mig...

Foten i kläm? Jajjamänsan!

Ok, nu gäller det att tänka positivt! För tänk så bra att Lilleman inte tog med sig penseln in! Och tänk så noggrann han var när han målade traktorn vit!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Ibland tänker jag...

...att det vore roligt med kommentarer. Jag vet ju att en blogg som den här, som har en sådan oberäknelig täthet mellan inläggen, inte samlar på sig en trogen läsarskara. Men statistiken skvallrar om att det ju faktiskt är några som tittar in och då vore det ju så rasande roligt att få en kommentar här & där. =)

På promenad

Inför denna överhettade dag fanns planer på att åka ut till havet för bad och/eller fiske. Det hade varit fantastiskt mysigt, men det blev bättre än så!

Storkillen cyklade till en kompis och Lilleman fick följa med farmor på utflykt. Kvar var Lilltösen, vi och vårt hem där TUSEN saker som kräver barnfrihet plötsligt kunde göras!

Samuel och jag har jobbat som tokar. Han har målat och jag har gått igenom tonvis av saker - och slängt det mesta.

Den här dagen kommer jag leva på länge, länge!!!!!


Eftersom jag inte har satt min fot utanför dörren på hela dagen - den plötsliga sommarhettan till trots - tar Lilltösen och jag nu en kvällspromenad till Ica. Mysigt det med!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Äta själv

Min svägerska tycker att jag är hopplös i min inställning till barn & kladd. Och jag kan inte gärna argumentera emot. Jag har svårt för kladd och skulle utan problem kunna blomma ut i en prunkande bacillskräck om jag inte kämpade emot.

Tydligen är detta ett drag som funnits hela mitt liv - mina föräldrar har många gånger berättat om hur jag satt stilla i barnstolen vid bordet, med händerna i luften, och väntade på att bli tvättad efter maten...

Tyvärr betyder det att mina barn inte får leka sig fram vid matbordet som andra ungar nog får. Idag bestämde jag mig dock för att ge efter för Lilltösens uppenbara vilja att få äta själv.

Oj vad roligt hon hade!

(I ärlighetens namn så matade jag mer än halva portionen först - kändes bra att veta att inte allt skulle kunna hamna på golvet.)
- Posted using BlogPress from my iPhone

Inför skolstart

I måndags började storkillen ettan. För honom var det naturligt och roligt, för mig var det chockartat och läskigt.

Självklart vill jag att barnen ska växa upp å så, jag är inte galen. Men det är ett så stort steg att bli skolbarn! Fram till i måndags var det bara upp till oss hur vår vardag ser ut, hur vi har velat lägga upp vårt familjeliv, vår tid.
Från och med i måndags har storkillen skolplikt och vi kan inte längre bestämma allt själva. Naturligt, förmånligt och vackert, javisst, men helt nytt.

Jaja, för att både han & jag skulle ladda upp förväntan inför skolstarten så fick hela helgen bestå av förberedelser. O så mysigt vi hade!

På lördagen tillbringade vi några timmar i hällregnet i Uppsala C och inhandlade gympapåse, gympakläder, gympaskor och höstskor (förutom present till Klara, förstås). Jag kände mig så välsignad, vi gjorde sådana fynd och fick så mycket för pengarna!

I söndags var Samuel hemma med lillkillen som ju haft feber i 1,5 vecka medan jag tog med mig de andra två till Stockholm.

Även denna dag blev jättemysig! Efter gudstjänsten stod inhandling av skolväska, bänkpapper samt födelsedagspresent till Samuel på att göra-listan.

Under tiden tog Samuel & lillkillen det lugnt hemma och gjorde sånt som lillkillen älskar mest i ett tempo som passade honom bäst.
Dagen avslutades sedan med våfflor hos farmor. Så otroligt mysigt!





- Posted using BlogPress from my iPhone