I morse hittade minstingen en box med stuvar, vilka han på ett förtjänstfullt sätt ombesörjde så att de alla fick en egen plats på vardagsrumsgolvet.
Nyss blev han alldeles tyst & stilla här hemma, och eftersom alla föräldrar vet att tysta & stilla barn med högsta sannolikhet antingen sover eller gör något otillåtet, kollade jag upp vad som pågick.
Fann lilleman stående mitt på vardagsrumsgolvet med en tygbit över huvudet, tålmodigt väntandes på att jag skulle upptäcka att han gömt sig. När jag "hittade" honom sken han som självaste Teletubbiessolen - obeskrivligt nöjd med sitt tilltag.
Det är ju såna stunder som gör den störda nattsömnen till en lättglömd parentes.
2 kommentarer:
Och tänk så effektfullt borta han måste ha varit! Jag är lika förundrad som lilleman över att du faktiskt lyckades hittade honom! Respekt!
Ja, det är ett mysterium hur det där gick till. Det måste ha varit min modersinstinkt som ledde mig helt rätt! hur skulle jag annars ha kunnat hitta honom?!
Skicka en kommentar